Summering för säsongen

- Bästa tiden blev "bara" 9,03sek. Målet var att köra första 8:an (att 4 hundradelar kan kännas så sura...).
- Bilsport korade kärran till "Sveriges snabbaste gatbil" och gjorde stort reportage som retade upp "gatbilsSverige"
- Tidningen HotRod Magazine i USA gjorde ett fett 6sidigt reportage i augusti!
- Samma tidning utsåg bilen till "One of Top Ten Cars in the world" i december.
- En 4:e plats totalt i SydCupen av 12 bilar trots att jag inte fick kört sista tävlingen.
- Att burna är det enklaste som finns! Med 7500rpm på högsta växeln behövs det bara några få sekunder.
- Fy vad den är slö i starten men otroligt konsekventa tider bådar gott inför fortsättningen.
- Måste bygga om turbinen och serva kompressorn inför nästa år så det blir lite ryt i starten.

SDC - Street Car Challenge 22-24 aug
Bilsport skulle kora "den snabbaste av de snabba" gatbilarna.

Under SDC-tävlingen på Landskrona hade tidningen Bilsport bjudit in till en klass som de kallade "Street Car Challenge". Reglerna var enkla och i stora drag var det att bilen skulle vara besiktigad och skattad, framföras på gatdäck och ha modern elektronisk insprutning. Mitt i prick för min kärra alltså och när tidningen skrev att man skulle kora "den snabbaste av de snabba" så ville man ju va med o gasa.
Sagt o gjort, däcken byttes ut mot de besiktningsvänliga DOT-däcken och så var man klar för race. Inget mer hokuspokus utan så enkelt var det.
Målet för helgen var att köra en 8:a på 402m och det borde gå med tanke på de tidigare 201m-tiderna som skvallrade om ca 8,95. Men ack vad det kan sitta hårt inne och fy fabian vad 4 hundradels sekunder kan kännas sura.
Jag fick möta allehanda fordon i klassen, från framhjulsdrivet och 4-hjulsdrivet till bakhjulsdrift. "Cyklonrobban", "LillPeter", "Bostic" m.fl var på plats för att köra i gatbilsklassen. För mig fanns två mål med deltagandet i klassen: Att visa hur fort en gatbil kan gå samt att köra min första 8:a.
Efter helgens sju körningar så hade jag inte en enda 8-sek körning. Kämpade hela helgen med olika laddtryck och olika startvarv men det ville sig bara inte. Den är så otroligt slö i starten så man håller på att dö... En fördel är att alla tiderna är nästan identiska så konsekvent är verkligen det rätta ordet. Men sviten av repor mellan 9,10 och 9,03 hjälper inte när det fattas 4 hundradelar. 60-fotstiden är konsekvent slött på ca 1,40sek och det är minst en hel tiondel för långsamt.
Ok, jag vann klassen överlägset och cupledningen ville t.o.m. på lördagen att jag skulle avstå både tävlande och ev. pokal för att de tyckte jag körde alldeles för snabbt i klassen. HALLÅ! Kan det gå för fort när man är på en dragracebana... Reglerna var ju att kora snabbaste gatbilen så det är inte MIN bil det är fel på, det är nog de andra som kör för långsamt i så fall.
Ok, det kvittar. Summeringen efter helgen är att jag var missnöjd (med 4 hundradelar). Bilen var nu degraderad till "slö" och när man mitt under repan hinner tänka på vad man skall få till middag på kvällen, ja då är det illa skall jag lova!

Fösta Sydcupstävlingen - Rinkaby Raceway 9-10 aug

Äntligen så var det då dags för lite seriöst gasande på den alltid lika trevliga Rinkaby Dragway.
De smala 10,5tumsdäcken krängdes på så man fick köra i den goa klassen street där man fortfarande har väldigt mycket bil kvar av fordonen. Dock är man lite udda med att både ha stereo och en besiktigad bil att komma med.
Värmen var otroligt tryckande hela helgen och jag som inte åker varesig med metanol, använder lustgas eller har nån laddluftkylare kan inte kompensera för detta. Tiderna blev hela helgen lite sämre än brukligt men jag tog mig ändå målmedvetet till final. Konsekventa tider och en konsekvent reaktionstid i starten kommer man långt med.
Var bara kvaltrea inför elimineringen men slutade ändå på en 2:a plats då ett av de danska teamen jag skulle möta inte pallade "pressen" och satt o sov i starten. Trots bättre tid så fick de känna sig slagna... Känns bra för självförtroendet att än en gång vunnit på snabba reaktioner i starten.
Bästa tiden blev bara 5,88sek och 196km/tim. 60-fotstiden har jag problem med och den hamnade hela helgen på runt 1,45 och det är uselt. Bilen känns väldigt tung o seg i starten så här finns nog ett problem som måste fixas...

Mycket cruising blev det... Racesäsongen i Skåne kom igång sent.
Juli - Aug 2003

Pga allt strul med tillstånd för race på Rinkabybanan så kom räcersäsongen inte igång som den skulle. Som tur är har man inte en renodlad räcerbil utan man kan även njuta av en del cruising och allehanda utflykter i väntan på att det skall bli race.
Runt 100mil på mätaren på två månader blev det innan första deltävlingen i SydCupen gick av stapeln.
En polare från Stockholm var på besök och vi passade på att cruisa lite en solig dag. Han har en egen hemsida och där beskriver han utflykten med bilder och go text. Läs hans "reportage" här >
http://www.garagekungen.com/cruising%202003.htm

Äntligen lite gasande! 402m (oklistrat)
12 Juli 2003

Tyvärr blev klent med race i Skåne denna säsong. Dock så gavs det tillfälle att testköra lite på Uråsa när Växsjö Streetracers anordnade en endagars tävling ungefär som "Bilsports en dag på Strippen". Suget efter att få gasa fick mig och några andra att ta oss dit trots att banan inte skulle klistras. Det var även först gången jag provade 402m med den här kärran.
Strategin inför första testet var att ta bort massor av effekt för att inte spinna totalt nu när banan inte klistras och är att jämföra med gatan. Nerdrevning av kompressorn för att ta bort så mycket laddtryck som möjligt visade sig inte helt lyckat.
Repa 1: 60-fotstiden blev rysligt dåliga 2,0 sek och det bara spann i starten och tiden stannade vid 10,54 i första repan. Hela repan kändes helt kass och inget verkade stämma. Funderade på om det helt enkelt blev FÖR lite effekt och att jag faktiskt inte kört så försiktigt nån gång tidigare och det var kanske därför det blev så fel. Bestämde mig för att satsa på något lite mer effekt (ca 0,5kg laddtryck). Ungefär samma inställning som jag cruisar omkring med på gatan. Funderade även på om det kanske kan vara bättre att transbreaka istarten också så man får lite mer chock i chassit. Antingen så funkar det eller så kommer det att spinna nåt såinihelsikes hejdlöst. Bara o testa alltså...
Repa 2: Såja, nu reagerade chassit lite bättre och ett startvarv med transbrake på ca 3000rpm och sen bara kliva på blev betydligt bättre. Nu hamnade 60-fotstiden på 1,60 och tiden 9,77sek.är inte fy skam på oprepparerat underlag och med så lite laddtryck. Ok! Då vet man ju att kärran utan minsta tvekan presterar 9:or rakt av på gatan med den inställningen jag oftast brukar köra omkring med. Inte helt fel om man säger så!!
Repa 3 (med passagerare): Nu kändes det lugnt och tillfredställande så jag inbjöd arrangerande klubbs ordförande att åka med en repa. Vad jag förstod så gasade han själv med en chiptrimmad Saab av nåt slag. Kunde ju vara kul att bjuda på en runda så de i klubben kunde få lite "referens" om hur det är att åka i en gatbil av amerikanskt ursprung.
En lugn och säker start med 60-fot på 1,58 och ett litet hjullyft verkade göra visst intryck på passageraren. När hastigheten närmade sig 230km/tim och bilen pga den kraftiga sidvinden började drifta rakt mot målkonerna fick jag intryck av att han höll sig lite extra hårt i buren. Jag blev tvungen att slå av på gasen och korrigera för att inte träffa mittkonerna men tiden blev ändå hyfsade 9,78sek. (Bara en hundradel från förra tiden och jag gillar konsekvens i reporna!)
På tillbakavägen intygade jag väldigt noga att det här var en lugn och fin repa och det skiljde sig inte mycket från det man (hmmm, i teorin) kan prestera på gatan
Efter det här öppnade sig himmeln och ett helt enormt åskoväder satta stopp för allt gasande resten av dagen.
Dagens slutsats: Känns skönt att konstatera att bilen hur enkelt som helst presterar konsekventa 9:or på vanlig väg i sitt normala gatutförandet! Lite lagom småkaxigt om man skall uttrycka sig försiktigt...

Lådan strulade efter en del "försiktiga" hjullyft på gatan.
Juni 2003

Pga den ökande abstinensen när det inte blev nåt gasande på Rinkabybanan så blev det en hel del brutalt ruppande under början på juni. Att göra hjullyft på gatan är ju hur roligt som helst men kräver lite juxande på ettan med först en motorbroms o sen plattan i mattan. Detta rycker naturligtvis i bitarna och det bar sig så illa att en bult i ettans planet lossnade trots att den var svetsad. Ett kraftigt ljud med vibrationer skakade om så det kändes ända in i benmärgen och plomberna var på väg ut men sen slutade ljudet det lika hastigt som det uppstått.
10 mil hem avverkades och man undrade allt vad det var för ett rasslande ljud som dykt upp och slutat lika fort... I förebyggande syfte plockades lådan ner för att se om det möjligen kommit därifrån. Jomenvisst var det från lådan. Ofattbart att man kunnat åka hem igen de 10 milen utan att märka nåt mer...
Nu blir det till att fixa det här lilla missödet och samtidigt förstärka så man kan köra så som man vill. Det är ju självklart att man skall kunna hjullyfta på gatan utan att bitarna faller sönder... Fattas bara!

Diverse utställningar och utflykter
Maj - Juni 2003

Under maj-juni blev det mest att åka på diverse träffar och utställningar. Första tävlingen på Rinkaby för året som var inbokad blev tyvärr inställd. Juni fick istället ägnas åt att åka på en del träffar och utställningar.
RoadHogs i Kristianstad bjöd i år in lite bilar och där kammade kärran hem en pokal för "bästa Bil" + Peoples Choise i form av en hel kass med sponsorprylar och lite presentkort.
På Power Meet i Hässleholm blev det 1:a plats i klassen StreetMachine med 48 poäng och utställningen Kul på Hjul i Åhus genererade en pokal i Custom(!?) Full pott så här långt men nu är man ju riktigt sugen på att gasa av sig lite också.
Östra Göinge Go On arrangerades den 15 juni så där fick man ju åka dit och göra lite reklam för dragracingen tillsammans med HDRK. Som avslutning på dagen blev det även en liten uppvisningskörning så man äntligen fick gasa lite.

Utställningspokaler i all ära men bilen är byggd för att gasas med! Börjar få ordentliga abstinensbesvär nu...

"En dag på strippen" Emmaboda
17 Maj 2003

Styrde kosan i ottan mot Emmaboda och "en dag på strippen". Tidningen Bilsport hade tjatat om att nu var det väl dags för någon att köra en 10:a på Emmaboda. Tidigare var det nåt på 11-sek som var banrekord. I min stilla fundering tänkte jag slå till med en 9:a istället för att visa vad en raggarbil kan åstadkomma. Hade tagit bort ca 300hkr för att bättre matcha att banan inte klistras men var helt säker på att ändå kunna köra en 9:a.
Efter att ha hjälpt till vid besiktningen av allehanda turbomatade och chiptrimmade fordon så hoppade jag i overallen och rullade fram till start. Ca 12.000pers på läktaren skulle minsann få se på åka av! Men, men så hände det som bara inte får hända. Precis när jag rullade in i vattnet för en herrejössesbournout så bara nös maskinen till och dog. Inte ett livstecken trots upprepade startförsök. Ckranktriggern (den induktiva pickupen på veven) hade lagt av. Snopet fick man putta tillbaka bilen och man kan riktigt höra en del yngre förmågor säga -Ja, ja så är det med raggarbilarna
Helt överraskande så vann kärran ändå ett förstapris på "utställningen" trots att jag var där för att gasa. Månne var det nån som ville trösta mig...

Bilsport Custom Motor Show http://www.fabas.se/custom
18-21 April 2003

Efter inbjudan att delta med två av mina bilar på Elmiamässan till påsk så fick det sättas fart om det skulle bli nåt. Hela bilen var ju nedplockad inkl motor och växellåda men ibland är det bra med press så man får lite fart efter vinteruppehållet. På fyra intensiva veckor sattes kärran ihop igen och det kändes skönt att vara klar i god tid inför säsongen.

Vinteröversyn inför 2003

Motorn plockades ner helt för en inspektion för att kolla hur alla mil sliter på en sån här maskin. Rullyftarna klarar inte alltför många mil så det blev till att byta ut hela gänget. Provar nu med ett set Comp Cams för att se om de håller längre än förra uppsättningen. Med 260lbs installationstryck på trippelfjädrarna och 0.720 i lyft så är de utsatta för ganska stora påfrestningar om man tänker på att det skall nötas många mil. Ett annat problem med rullyftare är att de har "stänksmörjning" och ofta får för lite smörjning på låga varv.
Har även monterat Viton ventiltätningar på både avgas och insug för att minska oljeförbrukningen. Innan körde jag helt utan tätningar men får för mig att jag drar in för mycket olja i förbränningsrummen.
Allt annat verkar helt ok i maskinen inkl alla lager så det är bara att montera ihop igen. Helt klart mindre slitage än vad vissa olyckskorpar förespått men det här är ju en raggarmotor så då skall väl inte några hundra mil vara nåt problem...

Växellådan fick sig en översyn och då upptäcktes att ingående axel var vriden trots att det skulle vara en "rejäl" eftermakrnadsaxel. Efter en del funderande så installerades en special överdimensions 1.100" axel (tillverkad i endast 6st ex i världen av JW-Performance i USA) så nu skall väl det här problemet vara löst en gång för alla. De 9 överdimensionslammelerna i lådan hade ingen mätbar förslitning så konceptet i övrigt verkar helt ok.

De runda 4" ljuddämparna som användes förra säsongen var alltför högljudda så nya ovala med större volym tillverkas i rostfritt. Större volym måste i rimlighetens namn hjälpa så det är bara att prova så får vi se. Det här med ljuddämpning är inte lätt men efter lite råd o tips från Ferrita så tror vi att det här skall bli bra.